| |
Hoting 2010-08-28
Åkes rapport
Jahapp! Det var det det!
Det är faktiskt med lite sorg och eftertanke jag långsamt greppar pennan den här gången!
När det drog igång i våras tänkte jag:
-Nu har vi hela långa sommaren med många spännande deltävlingar framför oss.
Plötsligt är allt över och Krantzen har dragit ut stoppknappen!
Det känns ju bara som ett par veckor sedan han vred om startnyckeln i Sundsvall!
Den här sommaren blåste verkligen förbi som ett bösskott!
Trots att själva tävlingen är skitkul och man får många oförglömliga minnen med alla man lär känna backstage att värmande tänka tillbaka på när vinterns mörker och kyla kommer krypande och lägger sej som ett bistert täcke över gran och fur, gnagde ändå tanken på att det skulle det vara väldigt roligt att få en pokal i någon av sommarens deltävlingar.
Det blev långt över min förväntan!
Två Eight Outstanding Cars pokaler och en Winner pokal, dessutom fick jag ett jätteroligt uppdrag av Krantz!
Nämligen äran att skriva rapporter efter varje deltävling.
Sommarens sista deltävling genomfördes i Hoting i samband med Mosquitos årliga bilträff.
Vi tänkte fara upp redan på fredag förmiddag för att försvara min titel i deras veteranbilsrally, ett rally med flera finurliga och tokroliga stationer, men så blev det inte i år tyvärr.
Vi kom fram på lördag morgon och redan i anmälningskön märktes spänningen bland deltagarna!
Alla hade, i alla fall utvärtes, varit så coola hela sommaren men nu var det ju dags för avgörandet, inte bara i vem som skulle ta hem USA-resan utan även i alla små inbördes tävlingar som vi kompisar skapat mellan oss själva!
Dessa små inbördes dueller förmedlades till publikens stora förtjusning via speakerns högtalarsystem så de med spänning kunde följa även dessa bataljer och genom sitt röstande påverka vem som skulle vinna i dom.
Siv i Thunderbirden och Eva i Måsvingechevan var ett par som hade en sådan duell.
Båda hade kört alla deltävlingar och var jämsides i tabellen.
De var helskakis båda två backstage och berättade hur hjärtat dunkade i halsgropen fastän de inte hade någon chans på USA-resan.
Eva gick längst och fick till och med en efterlängtad Eight Outstanding pokal!
-Hjärtat slog dubbelslag när rösterna räknades och stannade fram och tillbaka när counters utsträckta armar riktades på mej, sa Eva!
Jag förstår precis hur hon kände och jag tror inte ens bungyjump hopparna upplever samma starka känslor när de står på hopptornets topp och blickar ner över landskapet samtidigt som dom kastar sej ut!
Hur det gick för hajarna som hade chans på att få fara och träffa sina namne i det stora landet västerut?
Jo serieledaren Anders saga höll på att sluta i förskräckelse!
Fredag kväll i mörka skogen på en enslig väg mot tävlingens avgörande, då pajar generatorn!!!
Han måste befunnit sej på en av jordens mest magiska platser!
Hör och häpna!
Efter att ha hankat sej fram till en by med en liten bensinmack fick han kontakt med en kille långt ute i skogen som hade mängder av nya(!) eldelar till femtio och sextiotalare i gamla blekta kartonger!
Där fick han hjälp att mecka ihop en fungerande generator så att färden kunde fortsätta!
Serietvåan Gunnar hade hamnat på sjukhus med en inflammerad Ischiasnerv så (en av de tuffaste tjejer jag någonsin träffat) Nettan fick lov att ratta den stora tunga Cadillacen mot avgörandet!
Båda gick vidare i första omgången och spänningen steg ännu högre!
När andra omgången började var dom helt stirriga!
Dom kunde inte slita blicken från galgen där startordningen visades!
Till slut var det bara två par kvar i andra omgången och datorrackaren hade slumpat det så att de fyra i serietoppen skulle mötas!
Anders lottades mot Ulrik och Nettan mot mej. Nettan och jag skulle ut först.
Både Nettan och Anders gick vidare till Eight Outstanding Cars och spänningen för oss alla steg mot kokpunkten!
När de skulle intervjuas av Krantzen var de inte så talföra precis, av naturliga själ.
När tredje omgången drog igång försökte jag prata gamla minnen med Anders men han var i det närmaste helt okontaktbar och svarade på frågor jag aldrig ställt!
Jag frågade vad det var med honom han som varit så lugn och oberörd hela sommaren förut.
-Förut ja det var då det, men nu tror jag pumpen stannar snart sa en svettpärlsprydd och darrande Anders!
Nettan lottades att köra sitt heat före Anders och när rösterna räknats och counters utslag kom blev Anders ben som kokta spaghettin!
Vi som varit med i Krantz Challenge är alla vinnare!
Tack alla jag fått surra med och alla er jag fått lära känna!
Jag hoppas att ni i de här rapporterna fått en liten inblick i hur det är att vara med i Krantz Challenge, men som sagt, det går inte med ord att beskriva, det måste upplevas live!
Jag rekommenderar, Ställ er i kön 2011!
Åke Tjernell
Norrhassel.
|
