I väntan på Tullverkets förtydligande av 12% momsen

Av Mats Carlsson   2009-11-23

En omtumlande och rörig vecka var det med massor av olika information om tolkning av 12% regeln.
I väntan på att Tullverkets förtydligande som de lovat lägga ut här på Usabil under dagen så kommer här en reflektion från Nordtrafik och deras jurister.

En regning helg i november ägnar vi på Nordtrafik och våra jurister gärna åt tolkningen av EU:s tullagstiftning och den rättspraxis som vuxit fram kring tolkningen av denna. I avvaktan på att det växer fram en praxis från Tullverket (eller i sista hand domstolarna) som ger besked i frågan om, och i så fall vilken, förändring som följer av Kommissionens nya förklaring till nummer 9705 av tullnomenklaturan försöker vi oss på en egen analys.

Som Tullverket påpekar på sin hemsida skall den som avser att importera ett fordon och anser att det är fråga om ett fordon som ska ingå i en samling av historiskt och etnografiskt intresse vara beredd att styrka detta med hjälp av dokumentation i form av exempelvis (utdrag ur) referensböcker eller facklitteratur alternativt lämna utlåtande från erkänd expert. Så långt ser vi inga konstigheter. Anvisningarna överensstämmer i stort sett med den praxis som vi uppfattar tidigare tillämpats hos Tullverket.

Tolkningsproblemen gäller väl snarare vad Tullverket säger om att det ”bör även visas på att fordonet visar på ett betydelsefullt steg eller skede i de mänskliga landvinningarna och dess utveckling.” Vad innebär detta rekvisit och vem är det egentligen som skall visa vad?

Möjligen kan viss vägledning ges av EG-domstolens dom av den 3 december 1998 i mål C-259/97 (http://eurlex.europa.eu/ LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:61997J0259:SV:HTML) där domstolen uttalade att:

” 25 … nummer 9705 i KN skall tolkas på så sätt att motorfordon presumeras vara av historiskt eller etnografiskt intresse om de är
- fordon i originalskick som ej undergått väsentliga ändringar i chassi, styr- eller bromssystem, motor etc.,
- minst 30 år gamla, och
- av en modell eller typ som inte längre är i produktion.
De motorfordon som uppfyller dessa villkor är dock inte av historiskt eller etnografiskt intresse om den behöriga myndigheten visar att de inte kan åskådliggöra ett betydelsefullt steg i utvecklingen av mänskliga landvinningar eller ett skede av denna utveckling.
De kriterier som fastställts i domstolens rättspraxis, avseende de egenskaper som krävs för att ett fordon skall kunna ingå i en samling, skall dessutom vara uppfyllda.

Den svenska språkversionen av kommissionens nya förklarande anmärkning ansluter sig i stort sett till EG-domstolens uttalande i den citerade domen med ett betydelsefullt undantag, nämligen att det enligt domstolen är den behöriga myndigheten (Tullverket) som skall visa att motorfordonen inte kan åskådliggöra ett betydelsefullt steg i utvecklingen. Enligt EG-domstolen skall bevisbördan för att kravet inte är uppfyllt således ligga på Tullverket. Den engelska språkversionen av EG-domstolens dom talar om ”the competent authority establishes” (uttrycket ”establish” betyder i detta sammanhang ”bevisa”).

Hur kommer det sig då att Kommissionens nya förklaring talar om att ”Motorfordon … omfattas inte att av detta nummer om de behöriga myndigheterna fastställer att motorfordonen inte åskådliggör ett betydelsefullt steg i utvecklingen…”? Att Tullverket ”fastställer” något är ju en annan sak än att Tullverket har bevisbördan för att fordonet inte uppfyller kraven. Lost in translation? Ja, mycket talar för att så kan vara är fallet. Den engelska språkversionen av Kommissionens förklaring har samma lydelse som EG-domstolens dom, nämligen ”the competent authorities establish”. Även den franska språkversionen ”l’autorité compétente etablit”, talar för att kravet på att motorfordonet åskådliggör ett betydelsefullt steg eller skede i de mänskliga landvinningarna skall presumeras vara uppfyllt om inte Tullverket visar på motsatsen. Vilken språkversion är då gällande? Alla språkversioner har samma giltighet! Vid tolkningsproblem måste man beakta alla förekommande språkversioner (och naturligtvis EG-domstolens vägledande avgörande).

Avslutningsvis vill vi understryka att innan vi får vägledning från Tullverket eller domar från domstolarna kan man inte dra några säkra slutsatser om Kommissionens nya förklaring innebär någon ändring i praktiken eller om den bara bekräftar tidigare praxis. Vi måste därför uppmana våra kunder att ha denna osäkerhet i beaktande tills vidare. Självklart återkommer vi så snart vi hör något nytt från Tullverket i frågan.

mvh
Tomas/ www.nordtrafik.se