Cuba Libre

Av Anders Dahlgren

 

Anders Dahlgren driver Door2Door Carbroker sedan 2004. Företaget hjälper kunder att köpa bil i USA, allt från att leta bil till att sköta  betalning och import. 
Alla kan idag leta bil på internet, men hur gör man sedan? Door2Door inspekterar bilar på plats över hela USA och ombesörjer garanterat säkra betalningsförmedlingar personligen då även bilens dokument och serienummer kontrolleras och säkras. Företaget är svenskt men även registrerat att bedriva verksamhet i USA och har två amerikanska banker vilket underlättar betalningarna både för köpare och säljare. 
Genom åren har det blivit hundratals bilköp i trettioåtta delstater. - Jag har varit med om de flesta situationer som man kan träffa på vid bilköp i USA. Jag har träffat "little old lady", ni vet hon som endast kört till kyrkan på söndagar (och även deras sonsöner som påstår detta), kört förbi den "bortglömda skroten" många gånger och hjälpt säljarna hitta eller återskapa försvunna ägarbevis ett antal gånger när det blivit dags för affär. Eller varit med om säljare som varken vill lämna ut sitt bankkonto, ta emot en postväxel eller kontanter. 
-"Du kan ju ha tryckt dem själv" som en orolig säljare sa. Men han ville göra affär ändå och hur gör man då? Till slut blev det affär även den gången, säger Anders. 
Anders kommer att berätta lite mer här på usabil.nu om sina resor, möten med säljare, deras bilar samt intressanta platser han sett i USA.  Det finns fortfarande gott om gamla bilar i USA och många väntar på att komma till Sverige. 
Ring 08-6310880 eller 0708-609468  om du vill få hjälp att köpa bil i USA. Du kan även gå in på www.door2door.se
  

Visste du att en Chevrolet Bel Air från 1956 med en dieselmotor har högre värde och är mer eftertraktad än en med bensinmotor? Inte? Det är den i alla fall på Kuba där diesel är billigare och lättare att få tag på än bensin och förmodligen är det även lättare med reservdelar.

Det lär ha funnits 150000 bilar på Kuba när Castro och hans kamrater gjorde revolution 1959. I och med USA:s handelsembargo från den tiden har kubanerna inte kunnat importera bilar som andra länder med följd av att kubanerna varit tvungna att bevara de bilar som fanns. Idag sägs det finnas 60000 bilar av årsmodell 1959 och äldre bevarade på Kuba.

Femtiotalschevor är vanliga inslag i Havannas gatubild.


Det kanske inte är fler än vad som finns i Sverige och definitivt inte i USA men skillnaden är att de används i daglig trafik. Det märks redan utanför terminalen på flygplatsen i Havanna. Turismen är idag Kubas största inkomstkälla och en del av detta är de gamla bilarna. Kubanerna har insett bilarnas attraktionskraft och många används idag som taxi i Havanna där de är en turistmagnet. Besökare på Kuba kan lätt ta en taxiresa med en Ford cabriolet från femtiotalet eller en bullig Chevrolet från fyrtiotalet, det är bara att välja.

Gunilla och jag bestämde oss för att vi ville se Kuba och dess gamla bilar under Castros levnadstid. Efter en kort nyårsnatt tog vi den 1 januari kl 04.00 en taxi ut till Arlanda samtidigt som ensamma nattvandrare försökte ta sig hem i snön och kylan. En sjutton-arton timmar senare stod vi utanför flygplatsen i Havanna och väntade på transfer till hotellet. Redan där passerade flera gamla klassiker och under färden in till Havanna infriades våra förväntningar att få se gamla bilar. Även om det importerats senare årsmodeller bilar från Sovjet, och nu även Europa och Asien, är bilar fortfarande en bristvara på Kuba. Med europeiska eller amerikanska mått mätt är trafiken mycket lugn, även i Havanna med två miljoner invånare. Av de bilar som rullar på Havannas gator är idag uppskattningsvis var tionde bil en äldre amerikanare.

Havanna by night Många av de gamla bilarna i Havanna går som taxibilar Kubanerna visar gärna upp sina bilar. Här en 55a Cheva Överallt i Havanna fixas det med gamla bilar
Skicket kan variera och reparationerna är av principen man tar vad man har. Här tape och målarfärg Många av fyrtio och tidiga femtiotalarna har stora svanar på huven. Ännu en svan En huvsvan på en 
fyrtiotals Cheva.
Och ännu en svan.
 Kommer de från Packard?
Eftermonterade och utanpåliggande bakljus 
var vanliga.
Inte helt original bakljus på denna 1958 Chevrolet Är bakljusen eftermarknad eller har ett överskottslager hittat till Kuba
Kubanerna umgås gärna på gatan och där reparerar och sköter de även sina bilar. Överallt ser man bilägare, familjer, grannar och vänner som pysslar med gamla bilar. Det har varit svårt att få tag på reservdelar sedan 1959 så uppfinningsrikedomen är stor bland kubanerna. Många bilar hålls ihop av tape och andra lösningar som Bilprovningen förmodligen inte skulle uppskatta här i Sverige, men på Kuba rullar bilarna ändå. I och med att Obama blev president i USA ska det ha blivit lättare för exilkubaner att besöka Kuba och de har börjat ta med sig reservdelar, men behovet är stort ändå. Alternativet är att lösa problemet med egna lösningar.

Bilarna är i ibland utsmyckade och modifierade och en del har options vars design vi inte är vana vid. En vanlig detalj är stora huvkråkor, eller snarare huvsvanar. De finns på många bilar oavsett märke och modell. Huvemblemen påminner om Packards huvkråkor från fyrtio och femtiotal. Om de är original eller eftermarknad har jag inte fått klart för mig, men de är mycket vanliga. Kanske hittade ett överskottslager huvkråkor till Kuba någon gång på femtiotalet? Eller så gjorde någon lokala kopior? Vem vet? En annat inslag som återkommer på många bilar är utanpåliggande bakljus, monterade på bakskärmarnas överkant. De ser ut som bakljus från en Chrysler Imperial från 1955, men påminner även om Sovjetisk design från Sputniktiden.

Vi såg en del svenska bilar också. Det kom några Amazoner och gamla Saabar rullandes längs Havannas gator. Uppfinningsrikedomen är, som sagt, stor. Vad sägs om träsnidade armstöd till en Classic Chevy, en Amazon med bakskärmar från en Peugeot 404, en Mercury med moderna, infällda dörrhandtag och modernare backspeglar? Många av amerikanarna har fått nyare utbytesmotorer, men det är inte 350 motorer de bytt till utan dieselmotorer eftersom de är lättare att få tag på och billigare i drift. Accelarationen är kanske inte vad man önskar sig för de stora bilarna men de rullar och vi kom dit vi skulle. Och vem har bråttom på Kuba? Taxichaufförerna ställer ofta upp på lite fotografering också och pratar gärna om bilarna, det verkar ingå i turen.
Denna bumper bar har jag inte sett i USA eller Sverige En cool Kubamercury  Infällda dörrhandtag på Mercuryn Kubanerna visar gärna sina bilar. Här fick Gunilla provsitta en Plymouth. 
Den hade faktiskt originalmotorn kvar
Träsnidade armstöd ser man inte ofta på svenska bilträffar Få USA bilar har hittat till Kuba efter 1959. Här en Chrysler med Sunnyemblem. Kolla in backspeglarna! Denna Amazon har fått bakskärmar från en Peugeot ser det ut som Trafiken är gles på Kuba och i Havanna jämfört vad vi är vana.
Eftersom vi har några Classic Chevy ville vi gärna åka med en sådan i Havanna. Utanför Capitoleum står de gamla taxibilarna i rad och väntar på kunder. När Gunilla och jag kom dit stod en Oldscab först i tur. Chaufförerna ville hålla hårt på turordningen men efter lite förhandling kunde vi åka med en chaufför med en Bel Air Sport Sedan från 1956. På väg till Revolutionsplatsen berättade han att bilens motor är en Mercedes diesel från 1985. Motorn puffade på och så småningom kom vi fram till målet där chauffören visade upp bil och motor. Förutom Mercedesmotorn hade bilen en något annorlunda lösning på signalhornsanordning, signalhornet drevs av en brandsläckare som monterats framför kylarsargen. Klädseln var omsydd med detaljer som snidade armstöd i trä och ratten var av åttiotalssnitt. Vår chaufför berättade att en dieselbil hade ett högre värde och var mer eftertraktad än en bensindriven bil. På väg tillbaka frågade han om vi ville äta kubanskt. Han visste ett ställe…. - Nu kommer turistfällan, tänkte vi men nappade ändå, vi var ju hungriga. Vi stannade utanför ett hus som såg ut som ett rivningshus och vi följde med chauffören in. Bakom den oansenliga och risiga fasaden fanns flera fina restauranger och vi fick en utmärkt kubansk måltid på ett ställe som vi aldrig hittat till själva eftersom det inte fanns några skyltar eller annat som visade vad som fanns i huset. Det finns för övrigt väldigt få reklamskyltar på Kuba och det kändes annars faktiskt ganska skönt att slippa dem.

De äldre bilarna som fortfarande rullar på Kuba avspeglar det utbud som fanns innan revolutionen. Vanligast är tidiga femtiotalschevor och Fordar, men det finns även Chevor och Fordar från senare delen av femtiotalet. Det passerar en hel del Buick, Oldsmobile, Plymouth och Chrysler och några européer också. Vanligaste modellen är fyrdörrars sedaner, men man ser även fyrdörrars hardtop från senare delen av femtiotalet, stationsvagnar och en och annan cabriolet. Däremot såg vi inte så många tvådörrars hardtop och vi såg bara en amerikanare av årsmodell senare än 1959. En sjuttitals Chrysler, hur nu den hittat till Kuba? Kanske blev den utrangerad från någon ambassad? USA har för övrigt ingen ambassad på Kuba men de har en ganska stor delegation där ändå och på granntomten vimlade det, som av en händelse, av Kubanska flaggor. Det finns också en hel del ryska fordon från sovjettiden men nu börjar kubanerna även få modernare bilar från Europa och Asien. Vi såg både Fiat och Mercedes representationer i Havanna. Även om det inte finns några moderna amerikanska personbilar så finns det moderna amerikanska lastbilar och skolbussar på Kuba. Hur de kommit runt handelsembargot vet jag inte, kanske har de kommit in via Kanada eller sydamerika? Om man behöver tanka ligger mackarna i Havanna ungefär lika tätt som i Sverige men de har trevligare design eftersom de flesta av mackarna också verkar vara från tiden före revolutionen.
Som sagt, trafiken är 
ganska gles. I alla fall på Revolutionsplatsen denna 
dag som var helgdag
Utanför Capitoleum står taxibilarna och väntar. Oldsmobilen var först i tur men vi ville åka 
Classic Chevy
Eftersom Gunilla har en 1956 Chevrolet ville vi gärna åka en sådan i Havanna En typisk kubataxi
Efter lite förhandling gick chaufförerna med på att ändra turordningen och Gunilla kunde hoppa 
in i 56 Chevan
Kubanerna poserar gärna glatt med sina bilar som här vår chaufför Ariel. 265 eller 350? Det är ju en Mercedesdiesel från 1985!
Långt från originalmotor men den går På Kuba hittar man på egna lösningar som här där signalhornen drivs av en brandsläckare Vår trevliga chaufför öppnar dörren för Gunilla Alltid trevligt att bli omkörda av en 1957 Chevrolet
Kuba har två valutor, en för kubaner och en för turister. Därför var det lite svårt att få grepp om vad en bil skulle kosta att köpa. Men att köpa bil på Kuba för import till Sverige kan man nog glömma. Det finns restriktioner om vilka som får köpa en bil och en export lär inte komma på tal. Och även om det skulle vara möjligt att köpa en bil är förmodligen skicket på dem för dåligt att de skulle vara värda besväret. De fyller en bättre funktion som ett trevligt inslag i gatubilden i Havanna och övriga Kuba. 

Kuba är ett resmål som vi kan rekommendera inte bara för bilintresserade. Kubas historia är intressant och de gamla stadsdelarna renoveras efter förmåga, inte bara i Havanna, utan även på andra håll. Att resa på Kuba är lite som att åka med en kubansk taxi, det är inte riktigt som man är van vid. Hotell- och flygplatstransfer verkar fungera lite hipp som happ. Frågar man efter resebyråns representant vid ankomst till Havanna blir man ombedd att vänta eller hänvisad vidare och det passerar en tre, fyra, fem representanter som säger att det kommer nog någon annan från en annan resebyrå än den som står på vouchern och hämtar er…. Man står där och ser de andra passagerarna försvinna i sina bilar och bussar. Men i slutändan fungerar det och man kommer dit man ska med lite tålamod. Så var det vid alla förflyttningar och utflykter. Vi fick väldigt lite förhandsinformation om tider och platser men det kom det till slut någon och hämtade oss varje gång. I och för sig vet vi fortfarande inte om det var rätt representant och rätt bil men vi kom dit vi skulle och kubanerna är trevliga och hjälpsamma mot turister. Förutom bilar och en intressant historia har Kuba fantastiska stränder och ett klimat som är rätt skönt att åka till när man ser grannen komma hem från nyårsfesten.

Anders Dahlgren
Door2Door Carbroker
Bakom denna fasad låg ett antal mycket trevliga restauranger
Vem kunde tro det?
USA har ingen ambassad men en representation finns i Havanna. På granntomten vimlade av Kubanska flaggor, som av en händelse. Det är ganska tätt mellan mackarna i Havanna
och de är från samma
tid som bilarna
Ännu en gammal mack.
Vi ser inte så många
sådana i Sverige längre
Trevlig design men få kunder Håll i kepsen om du tar en taxi i Havanna. Det kan bli en Ford cabriolet du åker i Var golvspak original
på 1957 Fordar
Även denna chaufför ställde upp på några bilder
Ville man inte åka bil
fanns dessa Cocotaxi.
Kuba har mycket mer att erbjuda än gamla bilar men de bidrar till en mycket trevlig atmosfär. Ring den här killen om
du vill ta en tur i en
Classic Chevy i Havanna

Avslutar med en typisk Kuba bild.