Chevrolet 1937

Av Ulf Boström
Ulf Boström är en femtiotalare som hållit på med hobbyn i många år. Han driver även websidan www.classic-caravans.se
Uffe har skrivit en del artiklar för Power Magazine genom åren. 

Stefan Regnander har en förkärlek för bilbyten. 
Vare sig det gäller bruksbilar eller hobbyfordon. 
Men nu vete tusan hur det blir i fortsättningen. För Cheva 37:an han varit på jakt efter i flera år är äntligen hans. 
Och den blir inte lätt att skiljas ifrån.

Äntligen hemma

Stefan är känd för att inte behålla sina bilar speciellt länge. Bara som ett exempel har han hunnit med att avverka drygt 40 stycken bruksbilar sedan han tog körkort. Vid ett snabbt överslag blir det minst ett par bilar per år. Skapligt. Inte heller hobbybilarna blir särskilt gamla i hans ägo. Men nu kanske det blir ändring. Den gula Chevan som varit Stefans drömbil sedan i början på nittiotalet är äntligen hans. Rodden har aldrig varit till salu, men åratal av övertalningsförsök gav till slut resultat. Men under väntetiden har Stefan inte legat sömnlös och grubblat för det. I väntan på en lösning har flera andra bilar passerat genom garaget hemma i Rengsjö.

Cheva -37

Första Rodden

Sin första jänkare köpte han 1991, en Camaro -69 cabriolet. Den hänger med ett par år innan den lämnar plats åt en Bel Air -55:a 2dörrars HT. Den blir kvar aningen längre, men skickas vidare när Stefan får ögonen på en A-Ford Tudor 31:a i Rod utförande. Bilen har Svenska Panasonic använt som dragplåster under några år för att sälja bilstereo. A-forden hade nu gjort sitt som reklampelare och stod för tillfället i en radioaffär i Årsta och samlade damm. Stefan faller för bilen och efter några vändor med prisförhandlingar kommer man till slut överens. Med en rengöring av förgasaren hoppar motorn igång, och efter att bilen fått luft i däcken är den resklar. Det var bara att betala i kassan och sedan svänga till höger och ut på gatan. Så gick det till när familjen Regnander blev ägare till sin första Rod. Bilen behåller dom i två säsonger men säljs och försvinner till Norge. Bilbyten var det visst, dags för något nytt igen...

Bygger egen

Som vanligt är den gula inte till salu och det är inget att göra åt. Men tankar på ett eget bygge har funnits under en tid och nu är det dags att göra slag i saken. Ett avsomnat objekt stående i Mariefred blir hans första försök att skapa något från grunden. Det är en Ford Tudor 35:a som förre ägaren tröttnat på efter att ha byggt färdigt chassiet. På bara två år i Stefans händer är bilen färdig och den är byggd utan några större konstigheter. Premiärturen 2002 gick till en träff i Högbo Bruk och vid det tillfället var inredningen bara ”nästan” klar. Baksätet bestod av en träbänk klädd med en trädgårdsdyna. För komforten... Någon isolering att tala om hade inte heller hunnit komma på plats så familjens båda juniorer fick åka sträckan Bollnäs – Högbo med hörselskydd. Bilen ställs sedan ut på Elmia våren efter där den sopar rent på prisbordet. Pokaler för både bästa lack och bästa Street Rod blir belöningen för resan till Jönköping.
Tudorn säljs till Färnäs 2005, för det var aldrig tal om att behålla bilen för evigt. Nej, det är ju den gula Chevan han ska ha. 

Ford Tudor -35. Byggd av Stefan på bara 2 år. Prisbelönt - javisst.

Äntligen min. Alla år av väntan är redan glömda. Symmetri, linjespel och lagom mycket sänkt. Stämmer bra.
Snyggare än så här finns inte. Solbacka Bilsadelmakeri har stått för inredningsjobbet.

Det perfekta bygget

Ett nytt försök att köpa den görs följande sommar. Och nu har ägaren mjuknat en aning efter alla telefonsamtal och låter Stefan åtminstone få komma och titta på bilen. På plats ger operation övertalning slutligen resultat och ägarbytet är ett faktum.
Och vad är det då som Stefan suktat efter i så många år? Jo, Chevan är byggd av Tom Mårtensson i Falköping för ca 20 år sedan. 
Utvändigt är bilen original så när som på bränslepåfyllningen som är tillbakaflyttad. Under huven sitter en Cheva 350 TPI och lådan en 700R4 med lockup. 
Alltsammans kommer från en 89:ans Corvette. Motorn är i originalskick och lämnar ca 240 hkr. Styrningen är från en Saab och av kuggstångstyp. Rattstången är tiltbar och har tidigare suttit i en Cheva pick up -74. Fram och bakaxel är från en Jaguar XJ6, tidigt sjuttiotal. Inredningen kommer från en Corvette -87 med elmanövrerade stolar fram och ett baksäte som är nytillverkat i samma stil. Allt mycket smakfullt klätt i skinn av ett företag som vet vad dom pysslar med, Solbacka Bilsadelmakeri i Jönköping. Till och med skuffen är klädd i skinn… Elhissar och en rejäl stereo fullbordar det hela invändigt.

Bilen är i Stefans ögon ett perfekt bygge och stämmer helt in i hans smak. Nyckelorden är symmetri och linjespel. Han är ingen förespråkare för choppade bilar utan ser helst att karossen är orörd. Formen på en Rod är den absolut viktigaste parametern av alla. En vacker Rod ska dessutom vara ”lagom” mycket sänkt, något som man automatiskt uppnår med ett modernt chassi. För på köpet hamnar ram och kaross lägre än i original. Moderna fälgar och däck sänker bilen det sista som behövs och bilen får oftast ett helt rätt utseende. Allt enligt Stefan. 
”Hellre ett bra linjespel än perfekt puts”, menar han. Men jag tvivlar på det sistnämnda. För Stefan vill ha både och. Så med bästa tänkbara former på Chevan är det bara putsen som går att göra något åt. Vilket han ägnar sig åt både ofta och länge. Han är känd för att hålla hög finish på sina bilar och det är snarare regel än undantag att hitta honom med dammvippan i högsta hugg. Under hela eftermiddagen vi tar bilder viftar han bort flugor och damm… Som inte finns!

Skinnklädsel i skuffen, inte alla som har det! Hur var det nu? Linjespel och lagom sänkt.

Färdigbytt?

Men hur det blir nu med bilbyten i fortsättningen? Kanske det tillhör det förflutna, med tanke på hur nöjd Stefan är och hur länge han har väntat. Ska vi gissa på att han äntligen funnit den rätta? Eller ska vi starta vadslagning om hur länge det dröjer innan det står något nytt i garaget? Osvuret är bäst...
Cheva 350 TPI. En Corvette från -89 fick släppa till motorn. Stefan med putstrasan i högsta hugg, en vanlig syn.