Detta har hänt..

Av Lars Åke Krantz Kåseriet har ett par år på nacken.

 

Detta har hänt: Krantzen har haft ett riktigt jobb i nästan tre månader, fått sparken som politiker, 20 000 från kommunen och 100 nya kompisar samtliga över 90 bast, men vi tar det från början.

Vilken fantastisk åldringsvård vi har i kommunen. Rädslan för att mögla bort på ett fattighus har alldeles kommit av sig hos undertecknad. Brudarna sitter i sina finaste söndagsklänningar mitt på varda´n och grabbarna kör omkring i jeans och kromade rullstolar. Personalen nyper dem i kinderna och skojar medan lunchen serveras. Lokalerna är ljusa och det luktar gott. De gamlas vänner, heter dessutom en förening i Härnösand som bedriver en unik verksamhet på privat initiativ.

De bekostar bl.a. gåflickor och gåpojkar på sommaren. Ungdomar som tar de gamla i handen och ut i spenaten. Föreningen ordnar med utflykter och fester och hjälper till med inköp till seniorboenden där det saknas kommunala medel. Jag hoppade in som vikarie. Inte som gåpojke, därtill är jag en alltför eländig gångare. Skulle närmast behöva en själv. Nej, som gitarrist och sångare på servicehusen från Hälledal och Härnösand ut till Stigsjö. Jag har sjungit Kostervalsen i tre månader och fått 100 nya polare, alla nittioplusare.
-Coolt.

Vi har pratat Urban-dagar och bondepraktika. Jag har fått höra om stolta operettider på Folkets Park i Härnösand, hört roliga historier på mål, träffat en världsmästare i skidåkning och fått receptet på Pajalagröt. Jag har träffat de goaste dementa och kramat strokepatienter som gråtit till Drömmen om Elin. Jag har fått en uppsträckning av ett före detta skyddsombud som tyckte att jag hade för spretiga strängar på gitarren varpå jag fann mig själv rodnade som en 14-årig prao. Nu skiljs vi åt och jag kan bara tacka för tiden tillsammans med er hjältar som upplevt två världskrig och sett Snoddas slå igenom. Jag kommer att glömma edra namn men det ni förmedlat kommer jag att bära med mig.

Nå´n politiker har jag aldrig varit men när Kristdemokraterna tog storslam i Stigsjö hamnade jag, lamt protesterande, på avbytarbänken i Utbildningsnämnden. Suppleant heter det. Ingen rolig benämning. Leant, vet jag inte vad är men prefixet Supp är jag bekant med. Det används för den form av läkemedel som förs upp i avgasröret om man säger. Nå, med två terminer i Herrskogsskolans elevråd 1971 som tyngsta demokratiska merit hamnade jag i Utbildningsnämnden i Härnösand.
-Bara bra med lekmannainslag i nämnden, ryggdunkade man mig.
-Lekmannainslag, moster Matilda!!
Det var som slänga in Mr. Bean i proffsboxning. Jag åkte ut efter två ronder. Skulle kanske ha gjort annat än brutit arm med den där Nisse från Klockestrand i elevrådet.
En sak är bra. Nu kan jag tryggt räkna med att inte bli headhuntad till fler politiska uppdrag. Om så ändå skulle vara fallet kan jag luta mig mot mina antimeriter. Armbrytning i elevrådet och snickeboa i Utbildningsnämnden.

Avslutningsvis vill jag tacka kommunen för det erkännande man gett Onsdagsbuset på Härnösand Motorpark. 20 000 kronor från en ansträngd kommunal ekonomi till vår nystartade verksamhet!
-Det kändes i hela kroppen, vill jag säga.
Detta och intrycken från nittioplusarnas vardag ger svar på spörsmålet från reklamfirman med en av stans mera Leekfulla frågeställare.
-Är Härnösand en Krantzkommun?
-Definitivt.


 
 

Köp Krantz bok här

Kan köpas i Krantz Bokshop eller här på Usabil.nu s shop