Jon Grasto
Vicepresident med stort bilintresse

 

AV MAGNUS KARLSSON (TEXT & FOTO)

Reportaget har något år på nacken!
Bilen har nu ny ägare.

Den norska sammanslutningen AMCAR är utan tvekan Europas största och mest välorganiserade förening för ägare av USA-bilar.
– Vi har cirka 17.000 medlemmar och tolv heltidsanställda som hela tiden arbetar för att få till enklare import, bra försäkringsavtal samt rättvisa besiktningsregler, förklarar Jon Grasto som sedan åtta år tillbaka är vice-president i föreningen.
Själv är han en hängiven bilentusiast med elva fordon i garaget därav en mycket välbevarad Chevrolet Corvette -64 som är såld ny i Europa.
– General Motors exporterade bara nio exemplar avsedda för Europamarknaden, förklarar Jon och tillägger att det givetvis förekom sidoimport av privata bilhandlare.

Reklampelare för GM
Jons silverfärgade Chevrolet är ett visningsobjekt som transporterades runt på olika utställningar i Europa för att göra reklam åt GM-koncernen.
– Den visades bland annat på den stora Frankfurtsalongen och hamnade slutligen hos Opel-Buick-Pontiac-handlaren Van Den Abbeele i Belgien, förklarar Jon.

Varsam renovering
Jon berättar att bilen var inregistrerad fram till 1975 då den ställdes undan. När bilförsäljaren gick bort år 2000 sålde arvingarna Corvetten till en annan Opel-handlare i Belgien där den blev stående till Jon hittade den.
– Enligt registreringshandlingarna är jag andra ägaren sedan 1964 och idag har bilen bara rullat 9.000 mil.
Den i stort sett helt orörda Corvetten transporterades med lastbil till Norge i april 2001.
– Första provturen var mycket speciell, bilen hade stått i decennier så det fanns knappt några bromsar, minns Jon. Ur avgasrören kom en svag blårök och det luktade konstigt inne i kupeutrymmet.
Redan första kvällen åtgärdades bromsarna och efter ett oljebyte kunde den sportiga amerikanaren rulla igenom den norska bilprovningen.
Jon har gått försiktigt tillväga när han återställt Corvetten i kördugligt skick.
– Förgasaren var jag tvungen att renovera och generatorn är än så länge en utbytes eftersom originalet plötsligt tog eld. När jag köpte bilen satt gamla Dunlop Racing-däck monterade, de var daterade 1968 och hårda som hockeypuckar, säger Jon som numera kör på moderna radialer med vit sida.

För sex år sedan gav Jon bilen lite ny färg. Fabrikslacken var då
alltför matt varför han valde att offra originalet som suttit på sedan 1964. Strålkastarluckorna öppnas på elektrisk väg,
något som GM ändrade till vacuumstyrt längre fram.
År 1964 gjordes bakrutan större på den täckta Corvetten.
Året innan var den som bekant 2-delad vilket orsakade klagomål.
Matching numbers
Bakaxel, växellåda och givetvis även 327-motorn på 250 hästar har rätt nummer och invändigt är det bara mattan som bytts ut.
– Jag gjorde en omlackering 2005 eftersom originalnyansen då mist all sin glans, förklarar Jon.
Han visar alla speciella detaljer som enbart monterades på exportvagnarna.
– Den här bilen kom först till Antverpen där den byggdes om för Europabruk. Bland annat monterades kilometerräknare samt vita parkeringsglas som lånades från Opel Kapitän -59.
Jon berättar att det även åkte på gula strålkastare när bilen senare hamnade i Belgien.
Inredningen är lika fin efter 48 år. Det enda som är utbytt är golvmattan.
Original 327-motorn har bara gått 9.000 mil sedan 1964.
Även bakaxel och den 4-växlade lådan har rätt nummer.
Jon har samlat bilbroschyrer i många år. Vette -64 ingår givetvis i samlingen.
Den svarta foldern innehåller original verkstads- och garantihandlingar. När bilen rullade i Belgien försågs den med gula strålkastarlampor.
Kungens Edsel
Det är inte enbart Corvette som går hem hos den norska bilfantasten. I garaget finns även några Cadillacs samt fyra ”stor-Edslar” (Corsair/Citation) från 1958.
– Mest intressant är den svarta Corsairen. Den fick kronprins Harald av sin far kung Olav i 21-årspresent 1958. Totalt kom det in fem Edslar till Norge det här året.
Efter några år hamnade ”kungabilen” i privat ägo och när man 1967 fick problem med tryckknappsautomaten byttes både motor och låda ut mot något mycket speciellt.
– Jo, man stoppade i en Perkins-diesel från en traktor och så var Edseln körbar igen, säger Jon och tillägger att han fick med alla originaldelar när han köpte bilen 2007.
– Jodå, den är ”grejt” att köra, säger Jons sambo Ingunn Widlund.
Cyklade till Halden
Intresset för amerikanska vagnar började tidigt för Jon Grasto.
– Jag var tolv år när jag såg en vit Cadillac Convertible -70. Bilen var nästan ny och det häftigaste som fanns i min hemstad Sarpsborg, minns Jon som efter den dagen slukade all motorlitteratur som gick att få tag på.
Då, 1974, var det bara den svenska biltidningen Start & Speed som gick att köpa i Norge.
– Jag tvingade mina föräldrar att köra de tre milen till Strömstad för där fanns även Colorod i Pressbyrån.
I närliggande Halden rullade det en hel del jänkare och när Jon var 16 år hände det flera gånger att han cyklade dit för att få se sina drömbilar.

Import från USA
År 1977 köpte han sitt första exemplar av den norska tidningen AMCAR och sedan dess har han inte gått miste om något nummer av de mest frekventa USA-bils-tidningarna.
Första egna bilen blev en ett år gammal Oldsmobile Cutlass Coupé -79 som Jon ägde fram till 1987 då han reste till Dallas för att köpa bil.
– Hittade en Olds Delta 88 Royale Brougham Coupé -83 som jag och polaren Harald Kjuus körde med till New York där den skeppades vidare till Göteborg.
Totalt har det blivit 27 resor över Atlanten och Jon har importerat bortåt 100 bilar genom åren.
– Jag har fixat bilar till vänner och bekanta samt till mig själv, säger den glade norrmannen som bland annat äger en Cadillac Convertible -64, en Eldorado -79, en STS -05 samt ett par Oldsmobile fastback från 40-talet. Det har blivit mycket GM ...

Kronprins Harald, senare Norges kung, med Edseln som han fick i 21-årspresent 1958.



Route 66

Efter alla år med amerikanska fordon brinner Jon Grasto fortfarande för motorhobbyn. Förutom att skruva med de egna fordonen samt engagemanget i AMCAR är han dessutom delägare och vd i företaget Profesjonell Mekanikk A/S som tillverkar industri-produkter.
För några år sedan var han dessutom med och arrangerade Cruise 66-turen där 17 biltokiga norrmän körde Route 66 med sina egna fordon (www.cruise66.com).
– Jo, det blir förstås allt mindre tid över till mina egna bilar, erkänner han och tillägger att Edsel--samlingen nog kommer att avyttras.
Bästa avkopplingen är när han och sambon Ingunn kan ta den silverfärgade Corvetten på en riktig långtur.
– Vi åker ofta till Sverige samt till nordiska Corvette-träffar.
Bilen är utan tvekan favoriten i samlingen och kommer aldrig att säljas.

Idag står ”kungabilen” hemma hos Jon Grasto.
På 60-talet försågs den med Perkins-diesel från en traktor.
Totalt äger Jon fyra Edslar från 1958. Alla är av den stora modellen, dvs Citation och Corsair.
Bilen närmas kameran är en lågmilare som ställdes undan 1963. Är egentligen trippelvit (ovanligt) och försedd med continental kit.
AMCAR
American Car Club Norway bildades 1975. Syftet var att få till en stark organisation som kunde påverka olika beslutsfattare och göra det enklare för norska motorfantaster.
Tre år senare arrangerade man den första dragracingtävlingen i Norge och därefter har AMCAR varit engagerade inom Norska Bilsportförbundet, främst med Street Legal (legalt gatrace), dragracing samt bankörning med amerikanska bilar.
År 1984 drev man igenom en rullande 30-årsregel som innebar avgiftsfri import av fordon som var äldre än 30 år. En praxis som Sverige några år senare lånade från Norge.
Huvudkontoret är beläget i Trondheim där man arbetar gentemot olika myndigheter, driver eget försäkringskontor samt producerar tidningen AMCAR.
Totalt är 90 lokala föreningar anslutna till AMCAR och tillsammans med moderklubben arrangeras en mängd olika utställningar och träffar. runt om i Norge.
AMCAR en väl ansedd instans och det händer ofta att amerikanska ambassaden hör av sig med frågor i olika importärenden. Man arbetar även mycket intensivt med att få ned avgifterna på de nyare fordonen där avgifterna idag är skyhöga.