Sällsynt flyttfågel

Magnus Clarin i Göteborg är ägare till en högst sällsynt Buick från 1964. 
Att det råkar vara en convertible är kanske inte så märkvärdigt men att bilen befunnit sig i Sverige sedan 1964 och dessutom har manuell fyrväxlad låda gör den till en verklig raritet.

En annan märklig sak är att Buicken från början inte utrustades med servostyrning, ett option som amerikanska bilköpare knappast missade att bocka för vid beställning.
Magnus Clarin i Göteborg har ägt Skylarken sedan 1991 och tycker nog att den manuella lådan mest har samlarvärde.

- Det hade passat mig bättre med automat, konstaterar han utan omsvep.
Enligt bilregistret har 7 ägare passerat revy sedan registreringen den 26 oktober 1964. Efter lite telefonarbete spåras 5 av dem upp. Först i denna rad är Hans Kvarnmalm i Stockholm som fann Buicken på Skanstulls Bilhall 1981.

 - Den stod där med punka och trasig cabruta men annars var den jättefin, berättar Hans och upplyser att det var han som modifierade bilen till servostyrning.
 - Jag lyckades få tag i ett komplett servo från en skrotad bil så det var bara att bulta på.

- Sömmarna på förarstolens klädsel hade spruckit men det räckte med att lossa vinylen och sy om. Och ratten har jag målat om, säger Magnus.
Vid samma tillfälle byttes golvmattorna och plastdetaljer på instrumentbrädan kromades om.

- Jag har också haft ur motorn men den behövde inte renoveras. Det var bara lite packningar som måste bytas.
Magnus har också ersatt originalfälgarna till så kallade Rallye Wheels som egentligen fanns som option först 1965.

- Det är ju samma utseende det året så ingen märker något, menar Magnus.

När vi rullar fram i den stora hamnstaden en guldskimrande försommarkväll är Buicken i sitt rätta element. Göteborg är på toppenhumör och bjuder på ljum vind med doft av hav, breda avenyer kantade av uteserveringar och obekymrat folkvimmel. Hjulen dundrar till när vi kör över spårvagnsräls och det gurglar entusiastiskt under huven när Magnus släpper upp gaspedalen och V-åttan motorbromsar. Det är den mindre motorn på 300 kubiktum som ger 210 hästar och en intressant finess är att den har topplock och insug i aluminium. En kvarleva från den lilla aluminiumåttan som Buick sålde till Rover i England.

- Förgasaren är inte riktigt i ordning. Det är nog acc-pumpen som inte funkar, noterar han och varvar till.
Som passagerare märks ingenting men ägaren har alltid sin personliga kännedom om det mekaniska. Kanske är det också därför som jag njuter speciellt mycket av denna åktur; det är bara att sitta här och uppleva utan att bekymra sig.

 Något som ursprungligen beställdes till denna bil var sportigare fjädring med stötdämpare från Koni. Ett tillägg som annars bara fanns på GS-modellerna, Buicks svar på Pontiac GTO. Muskelmodellen levererades med en 401 big block, men här kommer nog den styvare fjädringen mer till sin rätt och bilen är riktigt fin att hantera. I högre fart känns den hur stabil som helst.

Det råder lite delade meningar om vem som köpte Buicken ny. En av de senare ägarna uppger att bilen inhandlades i USA av en affärsman, en annan hävdar att det var en chef på svenska GM som beställde bilen för egen räkning. Bortser man från dessa muntliga uppgifter och utgår ifrån andra fall där udda bilar hamnat i Sverige kan man gissa att Buicken på grund av sin speciella utrustning var osäljbar i USA. Sådana bilar brukade ofta skeppas över till Europa.

Buick Skylark började som en kompaktmodell 1961 men i och med 1964 års modell 
klev den upp i storlek och benämndes "intermediate". Linjerna blev detta år något rakare men kantigheten mjukas upp av hjulhusens mjukt svepande form.