Håkan är en kille som jag känt sedan mitten på sjuttiotalet. Han har en mycket stor kunskap om musik från femtiotalet. Hans skivsamling går heller inte av för hackor.
Under sjuttiotalet var han runt Europa och Sverige och kollade in de gamla rävarna som fortfarande turnerade då. Jerry Lee Lewis, Carl Perkins med flera. Jag frågade Håkan om han vill dela med sig lite av sina kunskaper lite då och då här på Usabil.nu. Detta var en kul grej tyckte han så här kommer hans första story.
Storyn om Mr. Big Bopper!
Mats på usabil bad mej skriva lite om den musik som ligger mej varmast om hjärtat, 50-tals musik alltså. Detta kommer inte att ha syftet att bli kompletta biografier utan lite lättsam och intressant musikhistoria. Det kommer att bli lite storys, något om klassiska skivor men mer om det senare. Vi börjar med en kille vilken inte fått samma uppmärksamhet som sina kolleger som så hastigt gick bort 1959.
Vem var egentligen “The Big Bopper”?
Han döptes till Jiles Perry Richardson Jr och fick 1958 sin första och enda miljonsäljare i Chantilly lace”. En låt som Jerry Lee Lewis skördade stora framgångar med under början av 70-talet.
Han var även pappa till George Jones klassikern ”White Lightning”. Han komponerade och skrev ”Running Bear som Johnny Preston fick en kanonhit med 1959.
Big Bopper omkom även han i den tragiska flygolyckan tillsammans med Buddy Holly och Ritchie Valens.
Big Bopper började som DJ vid 22 års ålder, han blev vald till ”Top DJ" i Beaumont 1952. Det var ingen tvekan om att hans sprudlande personlighet och oblyga stil var till stor hjälp.
Tidigt 1955 så började J.P skriva egna låtar samtidigt som han blev inkallad till militärtjänst. Han blev radarinstruktör i Fort Bliss utanför El Paso. I mars 1957 muckar han och återvänder till Beaumont och tar upp sin DJ karriär igen. Han får tre olika shower över KTRM och det är i en av dessa program The Big Bopper Show som kommer att ge honom smeknamnet The Big Bopper”.
Detta året bestämde han sig även för att slå ett världsrekord i skivspelning på radio.
Evenemanget är mer känt under namnet ”The Japathon”.
Rekordet innehades av en DJ från El Paso. Innan rekordförsöket hade J. P genomgått en läkarundersökning han var även förbjuden att använda någon form av stimulantia.
Hans skivspelande avbröts 10 gånger per dag med vardera 5 minuter. Under dessa minuter fick J.P göra vad han ville bara han inte lade sig för att sova. Det berättas att mot slutet så fick han bäras runt medan nyheterna lästes upp.
När han slog det gamla rekordet så spelades Elvis ”All Shook up” på skivtallriken. Den sista skiva som spelades var ”Cattle Girl” med Dinah Shore.
Lördagen den 3 maj kl 14.08 avslutade J.P sitt skivspelande han hade då spelat oavbrutet i 122 timmar och åtta minuter, 1821 skivor under 5 dygn. J.P Richardson bars ut på bår fullständigt utmattad för resa till Baptist Hospital för vila.
J.P räknade med att om han slog detta världsrekord så skulle hans namn gå som en löpeld genom alla musiktidningar, tyvärr blev det bara några korta rader och någon snabb kommentar i några radiostationer.
Det dröjde inte länge förrän de var dags igen denna gång blev det ett arrangemang som kallades ”The Big Race” Nu skulle J.P tävla mot sin vän och kollega på KTRM. Tävlingen gick till så att J.P skulle köra en 1957 års Buick medan Gordon Baxter körde en utombordare med 25 hästars motor.
Racet skulle gå mellan Collers Ferry utanför Beaumont och till Sulphur Louisiana och tillbaka. För Gordons del innebar det 114 miles på kanaler medan Jape fick 114 miles med Buicken. J.P slutade som segrare i ”The Big Race” efter 3 timmar och 2minuter i bil. The Big Bopper förstod att all publicitet var bra för karriären.
Den första skiva som Big Bopper spelade in 1957 var på D-Rekords, ”Purple People Eater Meets The Wich Doctor/ Chantilly Lace”. Skivan gavs senare ut på Mercury Records. En annan singel från Mercury som släpptes precis efter hans död hette ”Someone Watching Over you”/ ”Walking through My Dreams”
Totalt gjorde Big Bopper 7 singlar på Mercury men ingen blev större säljare än ”Chantilly Lace”
Buddy Holly
Ritchie Valens
I januari 1959 gav sej Big Bopper ut på vad som skulle bli hans sista turné ”Winter Dance Party”
Dion, Buddy Holly, och Ritchie Valens var också med. Alla förutom Dion (som åkte i bussen med bandmedlemmarna) Förolyckades med ett litet flygplan i hårt väder.
Big Boppers fru var havande vid olyckstillfället och födde senare en son som kallades Jay Perry. Han träffade av naturliga skäl inte sin far men fick senare en karriär som Big Bopper Jr. 2007 tröttnade Jay Perry på alla rykten om att hans far inte dog i flygolyckan. Ryktena sade att Big Bopper skulle ha blivit skjuten, det sades även att han inte varit med på planet.
Kistan grävdes upp och det gjordes en ny obduktion kvarlevorna var väldigt bra bevarade. Det konstaterades att det var krosskador och att det kunde härledas till flygolyckan. Det är ju inte ovanligt med en massa rykten i samband med rockstjärnors död men i de flesta fall så är det nog inte så märkliga omständigheter.
Vi kan i alla fall konstatera att ”Mr Chantilly lace” dog alldeles för tidigt.
Länk till Chantilly Lace
http://www.youtube.com/watch?v=6TcC_ni0ojo
Tack till
Bo Berglind American Music Magazine
Bakers photo Beaumont
Big Boppers son vid kistan som öppnades 2007
Platsen där planet störtade 1959