1960 Pontiac är ingen dussinbil i Sverige om man jämför med tex. Chevrolet eller Cadillac. Det var det inte heller i början på 80 talet då jag för första gången såg en sådan. Det var till en nyårshelg och vi skulle ha något att åka i. Det var meningen att jag skulle köpa en 59a chev men det blev ingen affär, då hittade brorsan en annons i den lokala tidningen på en Pontiac 1960 till salu. Hmm undrar hur en sådan ser ut vi åker väl och tittar. Bilen var väl inte i nyskick kan jag väl säga men den skulle gott och väl duga till att skjutsa några 20 åriga ynglingar i en nyårshelg så det blev en affär för brorsan istället. Det var mitt första möte med märket Pontiac från 1960.
Det var med Pontiac precis som Oldsmobile man var aldrig med i den här ving/fene hysterin som resten av GMs produkter, Mopar koncernen och några märken till. Nej Pontiac höll igen på den delen. Ändå gjorde Pontiac väldigt många fräna modeller dom här åren. Precis som Oldsmobile hade Pontiac väldigt fina instrumenteringar.
Det var nog den som jag fastnade för först den där gången tidigt 80 tal när jag först kom i kontakt med en dylig bil. Något annat som jag är väldigt förtjust i är herrgårdsvagnar just för att hela bilen får en annan form på något sett precis som personbils pickupar, El camino tex.. Om det då som i detta fall råkar vara en Pontiac av 1960 års modell så kan jag säga att det för mig är en riktig drömkärra.
Det var i samband med en bilaffär som jag kom i kontakt med Tommie Holjevac i Töreboda och när vi kommer hem till honom och hans fru för att avsluta affären och ta en fika råkar jag få se denna kärra. Det visar sig nämligen att det är Hans fru Hagar Holjevac som äger denna bil. Redaktörn gick igång på alla 8 cylindrarna på en gång, det började mala runt i hjärnkontoret, denna borde man kunna skriva en historia om. Sagt och gjort några veckor efter bilaffären ringer jag Tommie och undrar om jag får skriva ett reportage om bilen? Ja det skall väl gå bra svarar han så på höstsidan rullar jag ner mot Töreboda dit dom bor. Nu träffar jag bara Tommie denna gång så han får stå för berättelsen om bilen och dess i historia i familjen Holjevacs ägo.
Som sagt formerna blir annorlunda när det är en herrgårdvagn
För att börja från början så importerades bilen till Sverige redan 1997 av en kille i Mariestad, det var säkert ett väldigt bra objekt med tanke på vad Tommie berättar. Men hur som var så river killen ner bilen i molekyler och börjar att hel renovera den. Men av olika anledningar så måste han sälja bilen så han kan inte fullfölja renoveringen.
När Hagar köper bilen 2016 är den helt isär riven men som sagt komplett. Nu är det ju som det är att plocka ihop en bil man själv inte har rivit, det är som Tommie säger, det är ju relativt enkla bilar men ändå blev det en hel del resor och funderingar som det ofta är när man skall plocka ihop en helt riven bil.
Själva renoveringen tog ungefär 2 år men som tur var hade man annat att åka i under tiden så det var ingen jätte panik att få ihop bilen. Nu var det som tur var ingen rost på denna kärra utan bara lite bucklig i bakskärmarna. Den förre ägaren hade som sagt påbörjat en renovering med bland annat att renovera motorn så det var en hel del nya saker med till bilen.
På cupè och sedan modellerna är det dubbla baklyse men inte på HGW
Som synes var det en del att plocka ihop när bilen införskaffades
Alltid lika roligt när man kommit så här långt i en renovering då allt är lackat och det är ihop plockning på gång
Gott om lastutrymme i sena 50 o tidiga 60 tals hergårdsvagnar
Det här med att man inte rivit en bil själv som man skall plocka ihop kan som sagt ha sina sidor. Ett exempel på det var när dom ny kromade kofångare som följde med bilen skulle monteras, och då förutsätter man att det skall passa. Tyvärr var framkofångaren tydligen felriktad så det var mycket jobb och många timmar innan Tommie till slut förstod att det var fel på den kofångaren.
Som tur var fick han lämna tillbaka den och lyckades få tag på en annan. När dom skulle lacka bilen så var det blåa bestämt men det skulle bli silverfärgat tak. Nu hände någonting vid själva färgblandningen eller något annat för i vissa lägen ser taket nästan ljusbrunt ut vilket inte var meningen. Samtidigt är det är en märklig färg för i vissa ljussken är den faktiskt silver. Vi var något förvånad berättar Tommie när vi hämtade bilen från lack. Men jag tycker att färgkombinationen är jättehäftig.
Dom skulle även vilja ha ett takräcke till bilen men det får nog vänta med tanke på att ett renoveringsobjekt får man ge minst tio tusen för. Backspeglarna köptes ifrån USA men när dom skulle läggas i containern för frakt hem till Sweden glömdes dom bort. Sedan kom Coronan och ställde till det med reseförbud och liknande så det tog tre år innan dom kom hem. Men men den som väntar på nå gott.. Inredningen behövdes inte göras mycket åt, det är nederkant på dörrsidorna som är murken men det skall bytas ut så fort det går att få fram den delen. Tills vidare har man monterat kromade plåtar där. Annars är sätena väldigt fin i den här bilen med tanke på att den börjar närma sig pension åldern.
Utrustningsmässigt är det inte så mycket mer än Styr och bromsservo och elektrisk bakruta, alltså en helt perfekt åkbil utan en massa saker som skulle kunna börja krångla efter 60 år. Så man får verkligen gratulera Hagar och Tommie till en underbart härlig åkvagn.
Färgkombinationen på taket gillade jag även om det inte var meningen
Inte dålig för att vara en originalinredning som snart är pensionär
Tidsenlig läsning
CATALINA
Namnet "Catalina" användes först som en undermodell 1950 till Chieftain Series och lades senare till Star Chief 1954. 1959 Uppstod modellnamnet Catalina som en egen modell då man tog bort Chiefstain serien Catalina hade då i sitt utbud att välja på: tvådörrars hardtop, tvådörrars sedan, fyradörrars sedan och fyradörrars hardtop samt två kombier, en sexpassagerare med två sätesrader och en niopassagerars version med en bakre -vänd mot tredje raden. Alla Catalina-modeller och Bonneville-vagnen hade 122-tums (3 100 mm) hjulbas. Samtidigt var Catalina var 7 tum (178 mm) kortare än Bonneville och Star Chief och vägde 45–91 kg mindre
1960 fick Catalina och andra Pontiacs en mindre ansiktslyftning av karossen jämfört med 1959 Grillen blev hel endast detta år och ersatte 1959:s delade grill. Den delade grillen kom tillbaka 1961 Motormässigt var det oförändrade från 1959. Nytt för 1960 var det gick att få som tillval 8a bultade aluminiumfälgar.
Det var lång väntetid på dessa speglar
Det var mycket fränare namn på bilar förut Inget XYZ 37.5 som dagens bilar
Hela företagsnamnet finner man i navkapseln
