Kjelles Cheveller
I slutet av 70 talet och början av 80 talet började det att bli ett riktigt uppsving i det här med att åka amerikanare bland ungdomar i Sverige, alla skulle åka jänkare. Det började bildas bilklubbar i varenda mindre samhälle och det mekades och renoverades överallt. Hade man det inte så förspänt att föräldrarna hade ett garage så hyrde man ett garage.
Ibland kanske man var ensam om garaget eller kanske två personer. Andra gånger var man ett större gäng som hyrde ihop.
Det gjordes ramlyftningar, rostlagningar, motorrenoveringar Det var ett fejande och putsande ”som man säger i Karl-Bertil Jonssons jul”.
Men framför allt skulle man göra en OMLACKERING. Alla skulle lacka om bilen när man köpte en ny bil för att sätt sin prägel på den. Just det här med att lacka om var något speciellt. I varenda liten by fanns det någon som kunde lackera och inte var det så väldigt dyrt heller inte ens med dåtidens pengar sett, man hade en hel lackering för runt en halv månadslön inklusive material. Prova med det i dag du får inte ens materialet för det i dag.
Kjells två ögonstenar Chevellen och Firman Hudik-Flytt i bakgrunden
Sen det här med renoveringar var ju ett kapitel för sig själv. Väldigt många gånger blev inte resultatet något bättre än det var tidigare och väldigt många gånger blev det sämre än tidigare, kunskapsnivån vad det gällde skruvandet hos alla 19 åringar var kanske inte den bästa. Vadå måste det vara gummi skims mellan kaross o ram?
Och sattes det dit sådana så var det många gånger inte samma tjocklek som det som satt där tidigare med resultat att det blev problem att skimsa in dörrar och skärmar. Man bytte ut original bultar mot rostfria för att det var snyggt, det skrapades underreden så det stod härliga till, det lackades amerikanska flaggan på tankar och bakaxlar. Ja ja det var inget fel på idérikedomen och entusiasmens den fanns i överflöd.
Sen det här med att alla köpte jänkare, alla kanske inte hade så jätteintresse för amerikanare det var mer en social gemenskap man var med i gänget om man hade en amerikanare. För det var samma sak när man skulle ut och åka någonstans det var alltid fullt i bilarna det var inga bekymmer att få med sig folk. Sen om stordelen av besättningen inte hade så stort eller inget intresse i att det var en amerikanare eller inte det spelade ingen roll.
Här är Kjells första Chevelle 1981ganska nyinköpt och kompisgänget inspekterar
Klart mycket häftigare när det står 396 än när det står 1.6 på framskärmen
Nu kan Kjell verkligen blicka tillbaka på sin ungdom
För många av alla som köpte en jänkare på den tiden blev det kanske en max två bilar sen avtog och man sålde i väg bilen och andra intressen kom in i livet. Några kanske behöll bilen och har än i dag samma bil som i ungdomen, medan andra fortsatte med att köpa och sälja bilar och hade ett något större intresse i själva bilarna än vad många andra hade.
Många gånger var bilarna man köpte dom här åren inte speciellt gamla. På 70 talet kunde det många gånger röra sig om bilar som var 5 till 10 år gamla. Dom hade inte gått så många mil och bilarna var i stort sett i nyskick.
Tänk att som 20 åring ha råd att köpa en 5 år gammal jänkare med 454a i och kanske några fräcka original rallyfälgar. Ett motorrum som var i nyskick, all isolering och undereds massa kvar, tyst och härlig med en felfri inredning.
Vad gjorde man då om man kom över en dylig klenod? Jo man skyndade sig att riva bort originalfälgarna och byta till kanske magfälgar med rödmålade hål. Hade man inte råd med 4 fälgar byte man oftast bara bak och sen originalfälgar fram utan kapslar.
Sen blev det ofta en ny lackering med kanske stora fält på sidorna eller FLÄJMS alltså eldsflammor. För att inte tala om inredningen det skulle var TEDDY eller Plysch limmat oftast direkt på en felfri originalinredning.
Redaktörns egna favorit bland Cheveller är nog 70 an men 68 an kommer straxt efter på en klar andra plats
Magfälgar kan det bli mer sent 70 tal FRÄNT
Visst är det FRÄSHT under huven säger Kjell
Va är det här, har jag missat att polera bärarmen?
Detta reportage handlar om en kille som var med under denna tidsepok och som gjorde precis efter den handbok jag berättar om här hur det många gånger gick till. Det som skiljer denna person från många andra som ångrar vad dom gjorde i ungdomen och önskar att allt hade varit ogjort, är att han tog tag i saken och köpte en ungdomsdröm igen.
Grabben som det handlar om heter Kjell Östlin och han köpte 1981 en 1968s Chevelle SS Cab med en 396 a i. Bilen var alltså 13 år gammal och var i ett väldigt fint skick men redan hade förre ägaren varit framme och skiftat till Magfälgar med rödmålade hål i. Åkte ett antal gånger i den bilen och den var i ett fint skick och den GICK BRA! Finns en del resor med den som jag inte glömmer.
Men som så många andra plockade Kjell ner bilen för att renovera, i efterhand ett beslut som han som så många andra från den tiden ångrar att han gjorde. För bilen i sig hade inte alls behövt någon renovering men så var det, man hängde väl bara på alla andra.
Men hur det var så såldes bilen innan den blev ihop plockad och andra saker kom i mellan så som familj, hus och jobb. För Kjell har tillsammans med sina bröder och föräldrar i hela sitt arbetsföra liv drivit flyttfirman Hudik-Flytt som säker många runt vårt avlånga land kommit i kontakt med eller sett efter vägarna. Men nu börjar även Kjell att komma till åren och tankar på att trappa ner. Då måste man ju ha något att göra så varför inte köpa något som man en gång hade och som man under alla åren drömt om att gärna ha igen.
Sagt och gjort efter att han under ett antal år studerat annonser på just 68 Chevelle Cabbar dök det nu i våras just upp en 68 SS Chevelle cab på E&S Motor i Ljusdal som förmedlar bilar. Har man inte hållit på med jänkare på ett tag och gärna vill ha lite råd så är det alltid bra att ta med någon som hjälper till och kollar. Så en kompis följde med honom upp och kikade på bilen, den såg superfin ut det fanns bara ett dilemma bilen var redan såld och köparen hade redan lagt handpenning på den.
Det kändes väl lite surt kan man tänka sig när man äntligen hade hittat en och kommit så långt att nu köper jag en, då är den redan såld. Inget att göra bara att åka hem men innan han lämnade Ljusdal sa han till Uffe på E&S att blir det så att köparen av någon anledning drar sig ur så köper jag den.
Fält lackeringen går igen från huven till skuffen
Att glida runt i det fina höstvädret i en 68a Chevelle är väl inte helt fel
Efter några dagar så händer det som Kjell aldrig egentligen trodde skulle ske, den andra köparen drog sig ur. Så då var det bara fram med stora plånboken och bege sig till bandymetropolen mitt i Hälsingland.
Så äntligen efter alla åren som han gått och tänkt på att det skulle varit roligt att ha haft en till 68a Chevelle cab så slog drömmen in. Så om man nu som Kjell börjar närma sig pensionen kan man väl ha en sämre tillvaro än att ta en sväng ner cabbat och lyssna på en bigblockare som mullrar under huven.
För även som den första Chevellen han hade så är det här även det en SS med 396a i. Så det är väl bara att önska Kjell lycka till i sin ungdomsdröm.
Det genuint fina skicket är genomgående i hela bilen från motorrum och koffert till Cab och inredning
Det genuint fina skicket är genomgående i hela bilen från motorrum och koffert till Cab och inredning
Även kromet är väldigt fint på denna bil
Man kan förstå att Kjell är stolt över sin bil och att en gammal dröm gått i uppfyllelse