För bilentusiasten Jan-Åke Pettersson är det bara ett märke som gäller. Redan 1974 anslöt han sig till Nordic Packard Owners Club – dock utan att äga en egen Packard. Efter flera års sökande fick han 1981 hem en Caribbean -56 från USA. En av 276 tillverkade och som han fortfarande äger efter nära fyra decennier.
För Växjöbon Jan-Åke Pettersson finns det bara ett bilmärke – nämligen Packard.
Totalt har han ägt ungefär ett dussin olika exemplar parallellt med den öppna 56:an som han fick hem från USA redan 1981.
– Vet inte varför jag fastnade för just det här bilmärket. Kan vara så att jag såg en bild på en Packard i en tidning när jag var liten och så var det klippt, säger Jan-Åke som är född och uppvuxen i Nybro.
Bilintresset har alltid funnits hos den numera pensionerade revisorn.
– Jag var dock tvungen att klara av studierna först. Tog examen 1973 som civilekonom men därefter fanns det mer tid för bilar.
LETADE CARIBBEAN
Nordic Packard Owners Club som drog igång sin verksamhet redan 1971 lockade givetvis den unge smålänningen med ett brinnande intresse för Packard.
– Jag gick med i klubben 1974, dock utan att äga någon körbar bil. Två år senare bar det iväg till min första klubbträff. Den var i Mariefred och vi var fem personer som åkte iväg i en Cittra DS.
Med på färden var hans fem år yngre systerson Anders Lindström från Nybro. En kille som tidigt smittades av Packard-syndromet och med åren blivit något av en expert på området.
Märkesträffen i Mariefred gjorde att Jan-Åke började leta intensivt efter en egen hobbybil.
– Lyxmodellen Caribbean stod högst upp på listan. Det skulle vara en 54:a eller en 56:a annars kunde det kvitta, tyckte han men insåg snart att det inte fanns något större utbud i Sverige.
DYRKÖPT
Vid den här tiden fanns det en importör i Stockholm som hette James Nyström. Genom en annons i en motortidning fick Jan-Åke kontakt med James som lovade att leta efter en Caribbean borta i USA.
– Det tog två år innan han hittade en bil åt mig. Det var en 56:a som stod i Oregon. Har för mig att utgångspriset var 12.500 dollar vilket var mycket pengar vid den här tiden. Eftersom det bara är 276 stycken gjorda kunde det dröja flera år innan nästa exemplar blev till salu. Så det var bara att slå till, säger Jan-Åke.
I april 1981 var det dags för hämtning av den nyinköpta vagnen som han bara sett på ett par suddiga bilder innan köpet.
– Slutbetalningen samt tull och accis med mera skulle ske vid hämtningen. Hade en stor summa med likvida medel i jackfickan när jag gick omkring i Frihamnen. Det var ju lite spännande.
Sätesdynorna är vändbara på 1956 års Caribbean. Man kunde välja tyg eller skinn efter behag.
IMPORTFIRMAN
Bilsport Classic ringde upp importören James Nyström för att kolla om han minns den ovanliga Packarden.
– Självklart! utbrister han. Jag och min kompanjon drev företaget NR Company som hjälpte folk att hitta äldre bilar borta i USA. Vi hade bland annat en utställningslokal på Östermalm som var välbesökt.
Packarden minns jag väl eftersom det var en så unik vagn. Våra kontakter i USA letade länge men den första som dök upp var alldeles för dålig. Telefaxen gick varm ett tag men snart hade vi ytterligare en Caribbean på gång som Jan-Åke godkände. Glömmer aldrig hans ansikte när jag visade honom bilen i Frihamnen. Nog var det julafton alltid och att han var påläst på märket förstod jag ganska snabbt.
Det var visst en grej i inredningen som var från 1955, säger James med ett skratt.
TAPPADE HJULET
Jan-Åke berättar att det bara fanns en Caribbean -56 i Sverige på den här tiden. Det var Kjell Eddings exemplar som hade importerats 1973.
– När jag skulle köra hem från Stockholms frihamn stannade
jag till för att tanka. Då kom det en kille framrusande och började
snacka Packard. Det visade sig vara Tore Edding, en bror till den andre Caribbean-ägaren i landet. Ibland är världen liten.
Väljaren till automatlådan sitter väl synlig på rattstången. Regleras elektriskt med tryckknappar.
Väl hemkommen var det bara att packa och tvätta bilen innan det var dags att ge sig iväg igen.
– Klubben hade sin årsträff i norska Lillehammer och det var ju klart att man skulle dit. Nu hade jag ju en egen bil dessutom. Det blev en resa på nästan 200 mil och när han rullade in på gårdsplanen hemma i Småland igen hördes ett tickande ljud från ena framhjulet.
– När vi hissade upp fronten vek sig hela hjulet. Spindeln hade gått rakt av. Tur att det inte hände i Norge.
DAGS FÖR RENOVERING
Det blev några intensiva år med Packarden där ett flertal klubbträffar besöktes. Dock kände Jan-Åke att bilen behövde en ordentlig översyn.
– Jag hade i princip inte gjort någonting sedan den importerades och visst var det en del blåsor i lacken som behövde fixas.
Hösten 1989 åkte bilen in i ett garage för att plockas ned och få en ny lackering.
– Det visade sig att det fanns en del att göra. Vi hittade gamla lagningar som behövde åtgärdas samt en del annat smått och gott. Det är framför allt Anders Lindström som sett till att renoveringen till slut blev klar, erkänner han.
Packards speciella fjädring ”The Torsion-Level Suspension” saknade både spiral- och bladfjädrar. Torsionsstavarna sammanlänkade fram- och bakvagn utan att vara sammanfogade med ramen. Systemet var standard i Caribbean och gav behaglig komfort vid ojämnt väglag.
GOTT OM DELAR
Det skulle dröja till 2007 innan bilen var ute på vägen igen.
– Inte för att det var svårt med delar. Nästan allting finns att få tag på både NOS och nytillverkat, säger Jan-Åke och tillägger att det kan ta tid att renovera en bil ändå.
Under tiden som Packarden stod nedskruvad ägde han flera andra
trevliga bilar.
– Förutom ett gäng Packard hade jag även en Pontiac Convertible -55 samt en svensksåld Cadillac -56 som jag lånade ut till inspelningen av filmen Mitt liv som hund.
LADES NED 1958
En kul grej med Packard är den speciella hjulupphängningen.
– Det är en typ av torsionsfjädring som sammanbinder fram- och bakvagn. Kör man över ett gupp kompenserar bakfjädringen så man knappt märker någonting.
Bilen har även en elektrisk nivåreglering som gör att aktern höjer sig om man lastar något tungt i bagageutrymmet.
– Packard var utan tvekan före sin tid. Trots det gick märket i graven 1958, avslutar entusiasten som om två år kan fira 40-årsjubileum med sin Caribbean.
Under huven vilar en V8 på 374 kubiktum. Med hjälp av två stycken fyrportare levererar den 310 hästar.
Jan-Åke Pettersson eller ”Janne-Packard” som han kallas hemma i Nybro är ganska nöjd med sin Caribbean.
