RAGGARBILSHANDLAREN

Av:  Bengt Dehlin  maj 24, 2024

Ingenjörn satt i sin rullstol och tittade på alla som kommit, det var midsommarafton och på hemmet där han bodde hade personalen ordnat med fest för dom boende med anhöriga. Han hette egentligen Ingvar Örn och det var en lite omformning av hans namn som var uppkomsten till hans smeknamn ”Ingenjörn” Men även hans kunnande redan i yngre dar när det gällde att skruva med jänkare hade en del i det. Det var han som alla kom till när man hade problem med bilen, det kunde vara det mesta som krånglade. Det var inte så många som hade så mycket till kunskap när det gällde den delen. Sen att han även var svetskunnig och hade gastuber för att utföra den sysslan var också en välkommen anledning många gånger då på 60 talet. Själv hade han haft ett antal olika bilar genom åren.


Redan som 14 åring hade första bilen införskaffats, det blev en 46 Ford cupè som inte var i det bästa skicket men som han lagade upp. Han hade flyttat till sin mormor och morfar som bodde i en by utan för staden redan som 13 åring för att slippa gå 9de året i skolan. Då hade det införts 9 årig skola i stan men inte ute i byn där morföräldrarna bodde. Det hade väl också med att göra att hos dom fick man göra lite mera som man ville än hemma, kanske både på gott och ont. För redan med 46a Forden blev han tagen av länsman för olovligkörning.

Morföräldrarna hade väl grymtat lite grann och han fick sälja bilen, men ganska fort var det glömt och en ny bil köptes in. Det fortsatte i den banan med inköp av bilar som lagades upp och såldes vidare, och vid 16 års ålder hade han redan ägt över 30 bilar mestadels amerikanare.


Det gick ganska livat till dom åren med alla raggarbilar som han hade, och många kompisar ville självklart vara med vid festandet i bilarna. Det var ju dans var och varannan kväll så det fanns verkligen tillfällen att festa. Sedan hade man dom stora festerna på sommaren. Först Midsommarfesterna ofta i samband med någon folkpark vilket han just i dag tänkte tillbaka på. Sen hade man 4 stora fester ute i skogarna som lokala idrottsföreningar höll i, då var det livat. Sedan om det inte fanns någon anledning att festa ja då ordnade man en anledning. Det var väl just det som var ett av Ingenjörns stora dilemma spriten, det andra var det täckta könet alltså fagra kvinnor.

Annars var han verkligen en som låg i och jobbade. Redan vid 18 års ålder hade han startat en bilverkstad och bilförsäljning med ett par anställda. Även nu var det kanske inte de ärligaste affärerna alla gången och det var inte alla gånger som registrerings papperna och bilmodell överensstämde med varandra. Inte helt ovanligt att en 56 Crown Vicke kunde rulla med 54 Mainline papper eller att en 4 dörrars Dodge från 57 helt plötsligt kunde bli en 59a Chrysler cab. Sen var det inte alla gånger som papperna följde med bilen heller, för inte ens polisen hade koll alla gånger vad det var för bil. Men åren rullade på och även företagen för det var ett antal företag som han lyckades rasera på grund av sina två akilleshälar alkoholen och damer.

Men det passerade en hel del jänkare under åren i början var det mest 55-56 Fordar och Chevor, Chrysler och Dodge 57-59 och en del Buickar 57-59, förutom Crown vickar var det mycket 4 dörrars bilar. I slutet av 60 och början av 70 talet började det bli lite finare bilar, men hela tiden handlade det om amerikanskt stål. Även om han omsatte i stort sett lika mycket som många av märkesverkstäderna så blev han aldrig accepterad i de finare bilhandlarkretsarna, han gick oftast under benämningen Raggarbilskungen.

Han var någon gång på väg att få agenturen för något franskt märke men det rann ut i sanden och han hade väl tyckt det var lika bra.
Under 80 och 90 talet hade det verkligen blivit ett uppsving vad det gällde att handla med amerikanare. Importvågen som hade börjat redan under 70 talet och som han själv var med på hade nu gett resultat, det rullade in enorma pengar men samtidigt rullade det även ut väldigt mycket. Framför allt hade damerna kostade pengar samtidigt som alkoholen gjorde det svårare och svårare att klara av att driva företag. Även kvalitén på det kvinnliga könet försämrades ju mer alkohol det blev.

En bit in på 2000 talet blev det definitivts spiken i kistan för Ingenjörn. Han hade haft en del suspekta affärer med lite ljusskygga personer som inte var att leka med. Sen hade han även genom ”Goda Amerikanska Investerare” även med banklån i USA investerat i fastigheter, så när finanskrisen kom -08 då var det hela över. Den utförsbacke som hade blivit allt brantare genom åren blev med ens en ravin, allt togs ifrån honom. Han hade haft bilfirman skriven på kvinnan som han levde ihop med, men när hon insåg att hon inte var den enda kvinnan i hans liv så var han även utan det, hon stod ju som ägare av företaget.

Några år senare fick han en stroke en morgon när han satt vid köksbordet. Han kände hur något bara small till sedan var det klart. Han kunde inte prata och höger sida var förlamad. Det hade gått två dagar innan någon hade hittat honom och sedan dess hade han bott på det äldreboende han nu var på. Han kunde inte på något vis kommunicera då han inte kunde prata och skrivandet hade även det blivit sämre eftersom han var förlamad.

Plötsligt hör han ett muller och sedan ett till en Chrysler startmotor ylar till när Hemi motorn hoppar i gång. – Nu ska du få se något roligt Ingvar säger plötsligt en av sköterskorna på hemmet och tar tag i hans rullstol. Det är raggarklubben i stan som kommer hit och visar upp sina bilar inför midsommar. In på gårdsplanen rullar ca 30 talet jänkare vissa med lövning i grillen. Det är 59a Chevor, 56 Crown Vicke några 59-60a Cadillac både terasstakare och cabbar några muskelbilar från 60 talet och en och annan nya 70-80 talare.

– Det här var väl roligt Ingvar säger den unga sköterskan efter en stund, du som tycker om raggarbilar. Kom upp till mig med en midsommarsnaps på mitt rum så ska jag visa dig vad jag tycker är roligt tänkte Ingvar inne i sitt skal.