I början av 80 talet var det inte speciellt vanligt att någon renoverade en 4 dörrars 60 tals amerikanare, dom gick som raggarbilar eller vinterbilar och kostade inte speciellt mycket. Just denna bil som det här reportaget kommer att handla om var just en Raggar/Vinterbil.
 
Hela historien började vintern 82-83 med att brorsan och jag skulle han någon rolig bil att åka i och fira nyår i. Så i mellandagarna 1982 börjar vi studera annonser i närområdet över 4 dörrars gamla amerikanare. Jag hittar en 59a Cheva dock en 2 dörrars stolpe i Sundsvall, den köper jag sa jag. 
Sagt och gjort vi lastade in ett gäng kompisar och drog upp till grannkommunen. Väl där uppe så av olika anledningar blev det ingen affär. Med lite misströstande vände vi kosan hemåt igen. Dagen efter var det bara att studera lokaltidningarna igen. Nu började det att tryta på tiden och nyårsaftonen närmade sig med stormsteg. Då av en helt otrolig slump dyker det upp en annons på en 1960 Pontiac dessutom en 4 dörrars kan det bli bättre? Förresten hur ser en 60 Pontiac ut? Ingen aning!
 
        Samma bil på samma plats men fyrtio år i mellan, till och med hjulen var lika vinklade
 
        Pontiac 1960 är lite som Oldsmobile en udda fågel inom GM familjen dom här åren utan några vingar
 
                Dom här åren hade man ännu ingen riktig koll på alla bilmodeller om det inte var en Cheva, Ford samt några få andra modeller. En 60 Pontiac hade åtminstone inte jag så mycket koll på, tror inte brorsan hade det heller. Vart fall bilen i fråga fanns i en by 3 mil bort så det var bara att åka och kika. Bilen var helt perfekt (till att åka i under nyårshelgen och resten av vintern). Okej den kanske inte var helt perfekt det fanns vissa problem som att den inte var besiktad sen en besiktning är väl inte hela värden om det inte råkade vara vissa saker som måste åtgärdas för att inte få Spanskaflaggan i framrutan alltså körförbud (vilket den här bilen ändå fick några år senare). 
Nu råkade det vara som så att det blivit dagen innan nyårsaftonen och vi lyckades få en besiktnings tid klockan 10 på morgonen. När klockan var 10 var vi långt ifrån klar med bilen men vi hade kallat in det tunga artilleriet, alltså ett gäng med kompisar för att hjälpa till och hinna skruva ihop det som behövdes.
 
        Inredningen är nygjord men det finns lite monterings jobb kvar
 
        Även innertaket är nytt tror inte det fanns något för fyrtio år sedan
 
        Här har vi lite nostalgi som bevarats från 80 talet
Dagen gick och kvällen började närma sig, och vi började se en ljusning i att besikta, att vi hade passerat tiden med ca 5 timmar såg vi inte som något bekymmer man ska vara positivt inställd till allt här i livet. 
En kvart innan besiktningen stänger kommer vi råmande med loket upp till bilprovningen. Vad menar jag med råmande jo något hade låst sig i lådan så det gick bara att köra på 1ans växel och det gick inte att lägga ur den heller. När vi kommer fram till bilprovningen denna kväll 15 minuter innan stängning inför nyårshelgen och cirka 6 timmar för sent så ser vi hela besiktningsmannastyrkan stirrande ut genom fönstret på besiktningshallen. 
Skulle gissa på att dom städat hela lokalen och kanske tagit en sista kopp kaffe i lugn o ro inför den stundande nyårshelgen.
Skulle inte tro att dom var så intresserad av att släpa in en gammal raggarbil just då. Så en av besiktningsmännen kommer ut ur hallen och ville göra en snabb koll på bilen innan vi fick komma in. Han gör ett varv runt bilen och hittar då att en reflex fattas bak och sen kom kommentaren -DEN ÄR JU STOR OCKSÅ! 
Ja så någon besiktning blev det inte kvart i 4 dagen innan nyårsaftonen denna gång. Om det blev något åka på nyårsafton ja det får ni gissa er till själva.
 
        1960 frångick man den tvådelade grillen på Pontiac från 1959 men återtog det 1961 igen och hade det i många år sen.
 
        Bahco Bilvärmare kan behövas i kalla vinterdagar
 
        Har alltid gillat Pontiac dubbelbaklysen, konstigt nog har jag aldrig sett 59a Cadillac baklysen på en 60a Pontiac annars ser man dom överallt
 
        Lite Lustigt men jag har inget minne av denna nersänkning och list på huven men den fanns tydligen där ändå
 
        Sara och Tomas kan inte vara annat än nöjd med denna bil
Vart fall så blev den besiktad efter helgen sen blev det en rolig vagn hela den vintern med olika resor. Undertecknad var ju just fyllda arton detta år så man var väl ute lite mer än vad min 4 år äldre bror var så man har en hel del roliga episoder med denna vagn.
Våren 83 bytte min bror bort denna bil med Lars Åke ”Låla” Larsson och även här blev det en hel del resor med denna kärra, jag själv var även med på några turer under den perioden. Men åren gick och bilen ställdes undan på en loge då andra fordon brukades mer än vad en 60 Pontiac raggarbil gjordes. Under tiden köptes det till några saker till Pontiacen då och då för att man hade en tanke på att någon gång göra i ordning den. Runt -06 började man att plocka av lister och annat för att man tänkte sig en lackering inom en snar framtid. Nu drog det ju ut lite på tiden och bilen hamnade åter i malpåse. Men en del saker som gjordes innan det stannade upp var bland annat ett motorbyte och 3 pets manuell lådan byttes mot en automat.
När sedan dottern Sara blev lite äldre och visade ett intresse i bilen gick allt mycket lättare. Så för några år sedan blev det dags för Sara och hennes sambo Tomas att leta upp alla delar som fanns lite överallt. Inredningen till sofforna och dörrsidorna var redan klara för det hade Saras Kusin gjort som ett examensarbete på tapetserarskolan hon gick. 
Vissa saker som inte fanns på 80 talet hade tillkommit som navkapslar och lyktsargar tex. Rost mässigt var det inte så farligt som man kunde tänka sig det var en balja och lite annat smått. Så förra vintern började jobbet med att förbereda för en lackering, det fanns väl en del att göra på karossen men även där så var det ingen bil som såg allt för illa ut. 
Spacklingen och lackeringen fixade grannen Björn Andersson i Forsa och det blev riktigt bra med denna tvåfärgskombination. Något som Sara skall ha en heder till är att hon har bevarat lite historia om denna bil och om motorlivet runt Hudiksvall för fyrtio år sedan. 
När dom lackade bilen utvändigt och invändigt maskerade man klistermärken som satt i koffertluckan om bilutställningar från den tiden. Det var en liten sammankomst hos den lokala veteranbilskubben under hösten som Sara och Tomas var med på och då var även Saras pappa med. 
Nu visade det sig att det var första gången sedan han lämnade ifrån sig bilen som han såg den. Han kan inte bli annat än stolt när han såg vad dom åstadkommit med den. 
 
        Näe nu tar vi och åker hem för en vintervila och slutför lite av renoveringen
 
        Vet du hur man får in P1?
Nu finns det lite kvar att göra innan allt är i ordnings ställt, så som montering av dörrsidor, uppsnyggning av motorrum mm. Men som sagt har den varit under renovering i över tjugo år så behöver man inte skynda. Jag kan bara lyckönska Sara och Tomas till denna bil härliga bil som är lika trivsam nu som renoverad som den var så som en patinerad RAGGARBIL när man var 18 år med nytaget körkort och fick låna brorsans Pontiac.
 
        Här har vi från höger till vänster. Längst fram Sven Dehlin Ägare av bilen 82-83, Lars-Åke ”Låla” Larsson Pappa till Sara och ägare av bilen från 1983, Sara Wexell nuvarande ägare samt Saras sambo Tomas Hed
 
        Inte fel att ta en tur på byn i en 60 Pontiac en fin höstdag