Turnébilar
Att vara musiker är inget glamoröst yrke som många kanske tror det när man ser spelemännen/kvinnor stå där framme på scenen i rampljuset, i fina glittriga kostymer sjungandes stämsång och spelandes alla möjliga instrument. Dom äter säkert på lyxkrogar och åker riktigt dyra rymliga fordon och går bara upp och spelar i några timmar och då har man dragit ihop 50 000 var. Hmm det är inte riktigt så utan det är ett slit utan dess like med bubbande av instrument och ljudanläggningar. Dåliga matvanor och sunkiga övernattningar om man inte kommit upp sig lite utan kanske ligger i det nedre facket. Till det skall man lägga till långa resor i dragiga skraltiga fordon.
Nu finns det självklart dom som gjort sig ett större namn och har både roddare som bär allting till dom och har råd att bo på lite bättre hotell osv. Man har kanske även en chaufför som kör deras turnébuss så det bara är att lägga sig till rätta och kanske försöka komma på hur den nya låten skall spelas.
Men som sagt dit har inte alla kommit och även om man är lite mer etablerade har även dom varit där nere en gång i början. Nu sa jag att man även kanske har en chaufför till bussen. Det här med buss har inte alltid varit självklart när det gäller musiker. Om vi backar tillbaka till femtio och framför allt sextiotalet och tittar lite hur det kunde se ut då. För det första var det väldigt vanligt att orkestrarna åkte personbil. Till personbilen som många gånger var en amerikanare var det ofta en släpvagn hängandes efter bilen. Detta för att få plats med så många som möjligt i bilen sen släpet för alla instrumenten så man slapp ha allting fastknutit på taket i ur och skur. Någon Chaufför till bilarna var inte heller att tänka på det var bara att köra själv annars hade lönen till den personen ätit upp en stor del av gaget.
HepStars GMC Camper innan och efter alla fansens dekorationer
På den tiden var det många gånger så kallade pilkastnings turnéer som det många gånger kallades. Det var som man som om man hade stått och kastat pil på en Sverigekarta Det var standard att boka in två eller tre folkparker på en och samma kväll.
Banden tvingades kasta in instrumenten i bilarna och köra i 140 km/h till nästa scen medan arrangörerna och fansen stod och väntade. Det var även standard att spela i en folkpark i Norrland på kvällen, packa instrumenten mitt i natten, och sedan köra i ett sträck till en ny park i Sydsverige inför nästa dags spelning.
Många av de svenska 60-talspopbanden som Tages, The Shanes och Hep Stars bland annat har i efterhand vittnat om hur de ständigt somnade vid ratten De körde själva sina turnébilar dygnet runt, och mindre dikeskörningar och incidenter på grund av utmattning var snarare regel än undantag.
Även att det var fri fart på vägarna under stora delar av 1960-talet i Sverige uppmuntrade många gånger dom här unga, stressade musiker att pressa bilarna till bristningsgränsen.
64 Cheva var tydligen en populär turnébil
Att fler unga popstjärnor inte dog under de hektiska sommarturnéerna dom här åren beskrivs ofta som ett rent mirakel. Hep Stars var med om en stor olycka i skånska Klippan. Bandet totalkvaddade en Buick i en våldsam krock. Som tur var klarade sig medlemmarna utan livshotande skador, men händelsen blev en stor väckarklocka för pop-Sverige.
Även en olycka där medlemmarna klarade sig men en cyklist dog var dom inblandade i. The Mascots också det ett Stockholms band var otroligt nära att mista livet i en olycka utanför Värnamo. För att undvika en frontalkrock i hög hastighet tvingades dom att väja rakt ner i diket och bilen rullade runt. Alla hade inte änglavakt.
Det skånska popbandet Paars drabbades av en direkt tragedi under en turné. Deras bil kraschade så pass illa att en bandmedlem omkom och en annan skadades mycket svårt. Det var som sagt rysk roulett många gånger för dessa popgrupper när dom for runt på vägarna dessa år.
Men nu till själva bilarna som dom åkte i och som många gånger var något lite häftigare än vad gemeneman hade råd med. Ett fordon som många gånger figurerade från sent sextiotal till långt in på åttiotalet var Cheva Apacher. Det är nog ett antal musiker i detta avlånga land som har gjort ett antal mil och timmar i just en dylig bil. Anledningen till att dom var populära var kan man tänka att det var gott om utrymme för att kunna få med sig all utrustning inne i bilen istället för orkestersläpet.
Sen fanns det väl lite mer utrymme i dom när man skulle sitta ett antal timmar. Det var väl även en del trafiksäkerhet med lite större bilar jämfört med en liten Opel eller liknande även om inte amerikanarna var allt för trafiksäkra jämfört med dagen bilar.
Fabulous Four föredrog 63a Cheva och en HGW
Men innan Apachens tid var så klart Hep Stars lite före dom åkte omkring ”ett tag i en GMC pickup med Camper” Den såg riktigt häftig ut med sovplatser, köksutrustning och alla bekvämligheter, men skenet bedrar. Om man säger så här den gick inom gruppen under namnet ”ASET” för det var just så bekväm den var. Tanken var att grabbarna skulle kunna turas om att sova medan andra bytte av att köra. Sen skulle man minimera kostnaden för dyra hotellnätter också.
Hur mycket sömn tror ni det blev när kanske tre personer skall försöka sova i ett gungande slagskepp efter dåtidens vägar, inte mycket. Sen när polismyndigheter fick nys om detta så framkom det även att det inte var tillåtet att vistas i camperdelen under färd, så ”ASET varade inte allt för länge. Men när dom grabbarna senare kom upp sig och det gick riktigt bra hade bandet tre Thunderbirds som man flackade omkring i, tror ni dom gjorde succé när dom anlände till folkparkerna?
Göingeflickorna var ju bara tre så då kunde man åka i en 66a Satelite Cupè
Annars var det riktigt stora amerikanare man åkte omkring i. 64 chevor var det antal band som hade bland annat bandet Panthers som kom från den lilla byn Tallåsen utanför Ljusdal hade en sån säkert ingen billig bil om man jämför vad en europé kostade.
Vad fanns det mera för bilar då, Ja Sven Ingvars åkte en period omkring i en 60 Dodge om det var en Phonix är jag osäker på. Shanes körde 63a Polara den är för övrigt med i filmen som gjordes om dom grabbarna. Det var ganska poppis med herrgårdsvagnar då man kunde lasta mycket där bak eller själv åka bakvänt.
Yngve Forsells orkester från Skellefteå var ett gäng som gillade herrgårds vagnar ser det ut som, då man åkte både 59a cheva och 66 Ford. Även Tages hade under en tid en 66a Ford HGW.
Lill Babs åkte Mercedes och var tydligen inte handfallen när man fick punktering
Även om Jerka var ensam så hade han bandet Violents med sig då behövde man en 64 Ford HGW
Här har vi både en Apace och en krockad bil tyvärr en allt för vanlig syn dom här åren. Det här var Lenne and The Lee Kings bil
Jerry Williams hade väl också lite diverse bilar i början, det var väl inte alltid som man tog sig ända fram till spelningarna alla gånger. Vissa gånger har jag läst mig till ställde raggarna upp med sina bilar och skjutsade bandet med alla instrumenten, säkert när man höll sig kring Mälardalen.
Annars verkade även han åka HGW bland annat en 64 Ford.
En annan som även hon åkte HGW under en tid var Lill Babs men hon höll sig till tyskt nämligen Mercedes en inte allt för vanlig bil i Sverige. Säker en skön bil att åka på turné i och ganska gott om utrymme dessutom. Fabulous Four med bland annat Lalla Hansson som medlem åkte 63a Cheva HGW.
Någon som man kunde ha tänkt sig skulle ha åkt lite mer ståndsmässigt med tanke på sin popularitet var ju Snoddas, han åkte Folkvangs Bubbla Stackarn!
Men någon som verkligen åkte med lyx och flärd det var Kalle Jularbo Han åkte 59a Cadillac cupè. Det var något som verkligen stack ut när han kom på sina spelningar. Den där Cadillacken skulle jag tro var den första svenska 59a cupèn, än i dag en mytomspunnen bil som det går många historier om vart den finns och så. Jag vet var den finns och historien om den men det bevarar jag för mig själv till en annan gång. Innan han åkte Cadillac så hade han bland annat en Kaiser Frazer en inte allt för vanlig bil det heller. Det fanns faktiskt en till som åkte 59a Cadillac och det var Zara Leander åtminstone när hon var i Tyskland om den kom till Sverige någon gång är jag osäker på.
En annan lite rolig detalj vad det gäller orkesterbilar det var Jokkmokk Jocke han åkte nämligen i mitten på 70 talet omkring i en Rambler HGW som jag själv knäppte kort på 1975 tre år senare står denna bil på en mindre bilskrot mitt i Hälsingland. Skulle tro att dom här bilarna fick nog gå ganska hårt och långt så att dom skrotades efter fem sex år inte var ovanligt. Som sagt det var en riktigt trevlig vagnpark alla artister åkte om kring i på den här tiden och jag skulle tro att alla som kom och såg dom tänkte, dom där är rik dom. Men i själva verket var det inte många kronor kvar till var och en efter att allt var betalt så som sagt något glamoröst liv är det inte att ligga ute på vägarna, men det var säkert en rolig tid många gånger.
Shanes från Kiruna åkte 64a Dodge Polara Här är dom på väg hem til Tuolluvaara efter en vinter i Stockholm
Tages Från Göteborg åkte 65 Ford HGW
Även Zara Leander åkte 59a Cadillac åtminstone i Tyskland
Ulrik Wittmans Electro Sextett Senare Wizex åkte 60 Dodge
En som verkligen åkte med stil var dragspels kungen Calle Jularbo
Å Snoddas fick åka Folkvagn Stackarn. Har för mig att han avverkade ett antal Bubblor
Tidigare i Karriären åkte Jularbo Kalle Kaiser Frazer
Jokkmokks Jokke åkte Rambler HGW här en från 70 talet men han hade även en tidigare under 60 talet
Både Bates The Strange ones från Västerås och Yngve Forsells från Skellefteå åkte 59a Cheva HGW
Vikingarna eller The Wikings åkte T-Bird i början
När Emile Ford åkte med Yngve Forsells fick han åka Ford i stället för Chevrolet
Här ser vi lite orkester bilar från sommaren 1963 Ser en 58 Ford, en 58 Chev, En 60 Ford,En &0 T-Bird.
Varken Sven Liljas Orkester eller Sverres Orkester hade släp så då blev det att surra på taket.
Bil Och Traktor service i Spånga hade nog att göra dom här åren när alla skulle ha orkestervagnar.